Liberetto

Lyssnar på sådan musik att jag nästan börjar gråta. Blir rastlös för att jag har ett väldigt oförutsägbart lyckorus i kroppen. Skolan närmar sig och konstigt nog har ingen ångest trängt sig på ännu. Men i nästa stund kan jag få sådan kopioös oro för framtiden. Vill kunna placera mina känslor och vara stabil. Leva i nuet och inte tänka på ovicentliga saker; ibland saker så som skola och framtiden. Jallajalla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0