dottdott

Hörde på p1 imorse och läste i DN nyss att det finns ett kafé som vill förbjuda att barn ska få vistas där. Visst är det bara ett kafé men jag anar den typen av jargong i samhället lite här och var, att barn ibland kan uppfattas som jobbiga, högljudda och störande och att människor tar sig rättigheten att tycka att det är jobbigt. Barn är högljudda och barn leker överallt och så ska det vara. Att det finns känsliga männiksor som inte klarar av det är så himla tråkigt för det är barnen som är våran framtid och ingen ska hyscha dem. Ingen ska ta sig friheten och berätta hur någon annans barn ska bete sig. Är det något som ska förbjudas på kafén så är det vuxna, tråkiga männiksor som har en skev bild av verkligheten. Som tror att allt handlar om att tjäna cash och att vara så tråkig som möjligt. Det skall också förbjudas med suckande människor på bussarna och sura jävlar överlag. 

 

Nog om det. Från det ena till det andra som ändå har med varandra att göra så tycker jag att det är tråkigt när folk påpekar och påstår att jag eller någon annan rolig, frisinnad, högljudd, "barnslig" människa är omogen. Människor som skämtar och hittar på roliga saker som gör andras vardag till det bättre är de mognaste människorna som finns. För deras "barnslighet" tyder på fria hjärnor och kreativt tänkande vilket i sin tur gör att de kan komma fram till riktigt smarta jävla saker som ingen annan kan komma på. De som påstår att andra är omogna pga det är i själva verket själva oerhört omogna för att de inte ser det roliga och antagligen för att de själva har komplex för att de inte kan släppa loss, dessa komplex kväver de genom att sänka andra och säga Du Är Omogen. 

Tråkigt att höra, tycker jag. Riktigt tråkigt. 

 

Omogenhet för mig är att vara stuck i ett tänk och att vara sur. Sluta var sur. Var glad gör någons dag.